Skorstenar

Före medeltiden bodde människorna i Sverige i enplanshus med ett hål i taket, ett så kallat ljur, där röken sökte sig ut. Med skorstenspipan följde en bättre inomhusmiljö och en revolution i husbyggandet: plötsligt kunde man bygga flera våningar på varandra.

Det finns tre huvudtyper av skorstenar murade skorstenar, skorstenar av stål eller plåt och modulskorstenar. Skorstenar ska anpassas till eldstaden. För att få en lämlig skorsten bör man känna till höjd och kanalarea samt vilken rökgastemperatur eldstaden avger. En rökkanal för vedeldning bör ha större area än en för oljeeldning därför att ved har ett visst vatteninnehåll som vid upphettning omvandlas till ånga, ibland i stora volymer. Rökgången måste vara tät så att giftiga gaser inte kan tränga in i byggnaden.
Skorstenens huvudsakliga uppgift är att transportera bort rökgaser så att sanitära olägenheter undviks. Skorstenen ska vara utformad så att överhettning inte kan ske på närliggande byggnadsmaterial etc. Om du är osäker på något som rör din skorsten, kontakta din lokale skorstensfejare.

UNDERTRYCK
Skorstenens funktion bygger på att det uppstår ett undertryck (drag) i rökkanalen när den används. När varm rök stiger uppåt fyller ny luft på underifrån, vilket är nödvändigt för att eld ska kunna brinna. Skorstenens utformning har stor inverkan på hur undertrycket kan utnyttjas. Alla vinklar och horisontella kanaler bör undvikas. Förutom att de ger ett stort strömningsmotstånd samlar de också sot och tjära.
Vid mätning av arean måste man ta hänsyn till om rökkanalern är kvadratisk, rektangulär eller rund. Hörn och kanter hindras, bildar virvlar och samlar smuts. En välisorlerad rund skorsten anses vara bäst.

TEMPERATUR
De flesta skorstenar är dimensionerade för en röktemperatur på 350 grader celsius. Rökkanalen ska vara av obrännbart material och så välisolerad att temperaturen på brännbar byggnadsdel aldrig överstiger 80 grader. Manteltemperaturen får vara högst 100 grader, men detta kan vara olämpligt om spisen eller kaminen står t.ex. i ett vardagsrum. Lätt åtkomliga delar ska förses med skydd så att de inte kan orsaka brännskador. Diskutera med skorstensfejaren vid installation.

Skorstenens utformning

Skorstenens höjd skall vid nyinstallation vara 1000 mm över yttertaket men aldrig under högsta punkt vanligtvis nocken. Är skorstenshöjden över 1200 mm skall det finnas en stege för skorstensfejaren. Stege eller plattform krävs också om det är svårt att stå säkert på skorstenen.

En tegelskorsten med minst 140 mm kanalsida behöver ha två tegelstenars bredd för att klara temperaturkraven. Om den större delen av skorstenen går igenom uppvärmt utrymme räcker det dock som regel med en tegelstens bredd.

Skorstenens täthet ska kvarstå även vid varierande temperaturer.

Skorstenen ska vara konstruerad så att rökgaserna i möjligaste mån behåller sin temperatur, eftersom låga temperaturer kan orsaka kondens, sotavsättning och korrosion med tillhörande skador.

Skorstenen ska tåla de påfrestningar som en eventuell soteld kan medföra. Vid soteld kan temperaturen stiga till över 1300°C.

Rökkanalen ska mynna ut i det fria på ett sådant sätt att sanitär olägenhet inte orsakar omgivningen.

En stålrörskorsten ska bestå av 3-4 mm rosttrögt stål och bör vara omgiven av minst 60 mm stenull i två lager med skarvar som överlappar. Det isolerade röret ska stå i ett schakt med ett fritt mellanrum på minst 50 mm mellan rör och schaktvägg. Schaktväggarna ska vara av icke brännbart material och vara monterade på invändiga stålprofiler. Schaktet ska vara avluftat så att eventuella läckande rökgaser kan ledas bort, men det ska inte vara ventilerat. Det fordras inget schakt i det rum där eldstaden är placerad eller ovanför yttertaket. Det räcker med att rör och isolering har isoleringsskydd av t ex plåt.
Skorstenen ska besiktigas och täthetprovas av skorstensfejarmästaren som ser om den är rätt konstruerad. Gamla tegelskorstenar kan bli otäta med tiden, och bör också kontrolleras då och då.

Krav på eldstäder och rökkanaler vad gäller skydd mot brand explosion och olycksfall samt sanitär olägenhet finns i Boverkets Byggregler 94 (BFS 1995:17).

Skorstensfejaren – en totalpartner i ventilation ocb värme!

Skorstenen fungerar inte

NÄR SKORSTENEN INTE FUNGERAR

Det vanligaste problemen med skorstenar är otäthet, kondensutfällningar (frätskador), sotbeläggningar, soteld, antändning av närliggande byggnadsdelar och luftföroreningar. Samtliga får du hjälp med om du ringer din lokala Skorstenfejarmästare.

Otäthet är en speciellt viktig fråga. Otäta skorstenar kan läcka koloxid eller andra giftiga gaser till boningsrum och andra lokaler. Det är oftast kring bjälkslagsgenomgångarna läckor finns, liksom på ställen där rökkanalen ändrar riktning. Otäthet kan förekomma även i nya skorstenar, men uppstår oftast på grund av, frätning, kondens eller soteld. Efter en soteld bör skorstenen provtryckas av Skorstensfejarmästaren.

Sanitär olägenhet kan bli följden av utsläpp av sot och aska. Även vedeldning kan ge upphov till obehag i form av tjärdroppar och besvärande rökgaser, särskilt i tätbebyggda områden, där denna uppvärmningsform därför bör undvikas.

Vid soteld ska du stänga befintliga luckor och försöka strypa all lufttillförsel till eldstaden. Ring 112 och begär brandkår. Försök att hålla uppsikt över skorstenens hela längd och ha vatten i beredskap. Invänta brandkåren.
Kondensproblem har du om det finns fukt i rökkanalen. Tecken på detta är bl.a. vita kalkutfällningar, rostangrepp i stålskorstenar (inte ens de s.k. rostfria insatsrören klarar svavelhaltig kondens någon längre tid) eller om din murade skorsten genomfuktas och missfärgas. Vid kraftig kondens rinner fukt i rökkanalen och kan i värsta fall skada tapeter och dyl. För att undersöka om det finns kondens bör man göra en temperaturmätning i skorstenen under en eldningsperiod. Kontakta din Skorstensfejarmästare.

ATT RENOVERA SKORSTENEN

Murade skorstenar. En renovering ska alltid göras i samråd med Skorstensfejarmästaren. Val av lämplig reparationsmetod skall göras efter de funktionella krav som eldstaden kräver. En metod är att invändigt i kanalen påföra en tätande skorstensmassa som återskapar erforderlig täthet. En annan metod är att montera ett böjbart syrafast rostfritt rör med speciell isolering. Det finns ett flertal typgodkända fabrikat av dess metoder.

Stålskorstenar. Beroende på stålkvalitet korroderar skorstenens foderrör olika snabbt. Isolering kan skadas eller smälta vid höga temperaturer, t.ex. vid soteld. Därför är det viktigt att låta Skorstensfejarmästaren kontrollera skorstenen vid byte av eldstad eller när man misstänker skador. Om isoleringen är skadad kan den bytas, men är foderröret skadat måste hela skorstenen bytas.

Kontakta oss

Telefon

Umeå 090-13 08 49
Vindeln 0933-109 60

Fax 090-774766

Adress

Lärlingsgatan 38
904 22 Umeå

E-post

info@umesotning.se

Öppettider

Måndag - Torsdag
08.00-14.00  

Fredagar
08.00-12.00