Historik / Utbildning

Skorstensfejare förr

Behovet av sotning har funnits sedan medeltiden då skorstenar började användas för att leda eldstädernas rök ur husen. De första skorstenarna var stora och vida och släppte ut mycket värme. Senare murades trängre rökgångar som försågs med spjäll för att hålla kvar värmen. Sotavlagringar samlades i skorstenen som behövdes rensas för att minska brandfaran.

Sotaren som yrkesman nämns första gången under början av 1500-talet. Efter några slottsbränder under just detta århundrade anställde Kungen egna slottsotare för sotningen på de kungliga slotten. I Stockholm anställdes stadssotare då man fått erfara att soteldar var en stor risk och orsaken till många av de förödande stadsbränder som härjat i Stockholm sedan medeltiden.

På 1600-talet blev sotningen föreskriven i städernas kommunala brandordningar. Dessa innehöll lokalt utformade bestämmelser om sotning och brandsyn och om brandsläckningsväsendet. I slutet av 1600-talet började tyska skorstensfejare inkallas till Sverige för att etablera sig som skorstensfejare i sotningsdistrikt och för att lära ut yrket till svenska gesäller och lärlingar.

Skorstensfejarna tillsattes och stod under uppsikt av den lokala polismyndigheten och fick aldrig bilda något yrkesskrå. Ansvaret för sotningen låg i begynnelsen på fastighetsägaren, men genom kontrakt kunde ansvaret överföras på skorstensfejaren, vilket blev regel. Från 1923 års brandstadga överfördes ansvaret direkt på skorstensfejaren och fastighetsägaren befriades från ansvaret. Denna brandstadga gällde obligatoriskt för rikets städer. För landsbygden infördes bestämmelserna successivt genom lokala brandordningar och lagskrevs 1962 som ett obligatorium.

På 1700- och 1800-talen var det vanligt med unga gossar i sotningsväsendet. Under dessa århundraden skulle skorstenarna sotas genom att ”stigas” och ”faras” invändigt och sotet borstas eller skrapas bort. För detta rekryterades ofta ”små och viga gossar”, icke sällan barnhusbarn, som lärlingar. Enligt lag gällde ”husbonderätten” för mästaren, som kunde vara mycket sträng mot sina anställda. Behållningen för gossen var att han fick en yrkesutbildning, som gav tryggad framtid.

Skorstensfejarna är hantverkare och har som sådana varit organiserade i likhet med andra hantverksyrken. År 1897 bildades Sveriges Skorstensfejaremästareförening, som 1915 ändrade namn till nuvarande Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund.

Dagens skorstensfejare

Ny teknik har förändrat skorstensfejarens arbete och dagens välutbildade yrkesmän har en rad nya uppgifter vid sidan av rengöringen av rökkanaler. Deras kompetens spänner över ett brett fält.

På Statens Räddningsskola i Roserberg, norr om Stockholm, utbildas skorstensfejarna. 300 studerande tas emot varje år och här kursas man i både teoretiska och praktiska ämnen. Grundutbildningen för en skorstensfejare är obligatorisk och tar 15 veckor, fördelade på tre år. Däremellan sker praktiskt arbete på det egna distriktet. Räddningsskolan är statlig och utbildningen, som sker i internat betalas av staten. Arbetsgivaren betalar lön under utbildningstiden och kostnaderna för internatvistelsen på skolan.

Drygt 60 procent av utbildningen är teoretisk, resten är praktiska moment. Här omfattas ett flertal breda ämnen – allt ifrån yrkesteori och yrkesteknik, uppvärmnings- och ventilationsteknik, till husbyggnadsteknik, energihushållning, lagar och förordningar, arbetsplanering och administration.
Den högsta nivån i skorstensfejarnas yrkesutbildning är examen i en teknikerklass och som slutmål examen som skorstensfejaringenjör. Ingenjörslinjen tar tre gånger fem veckor, fördelade på ett år och ger mästarkompetens, behörighet att erhålla en tjänst som mästare i något distrikt. Den som vill bli mästare har därför minst fem år i yrket.

Att dagens skorstensfejare får allt mer omfattande utbildning inom ventilation och inomhusmiljö, som komplement till den traditionella säkerhetsaspekten vid förebyggande av brand, är målinriktat. Världshälsoorganisationen WHO bland många andra påpekar att samhället måste börja ta ett större ansvar för den försämrade inomhusmiljön i den industrialiserade världen. Vi människor tillbringar mer än 90 procent av vår tid inomhus. Att medverka till att ge det klimatet en bättre kvalité är en viktig uppgift för de 300 sotningsdistrikten i Sverige. Därför är också dagens skorstensfejare så mycket mer än bara en rengörare. Han måste kunna arbeta med avancerad teknik, göra kalkyler och beräkningar men också kontinuerligt kunna arbeta med kreativa lösningar för kunden. Ur hälsosynpunkt- men också ur ekonomiskt perspektiv. I tider med ökande energikostnader blir skorstensfejarens breda kunskaper allt viktigare. Med mer än 400 års yrkestradition och modern utbildningen är skorstensfejaren en resurs för hela samhället.

Utbildning

 

Kontakta oss

Telefon

Umeå 090-13 08 49
Vindeln 0933-109 60

Fax 090-774766

Adress

Lärlingsgatan 38
904 22 Umeå

E-post

info@umesotning.se

Öppettider

Måndag - Torsdag
08.00-14.00  

Fredagar
08.00-12.00