Så eldar du!

För att eld ska kunna brinna krävs tillförsel av syre. Luft innehåller 20 % syre och 80 % kväve. Det går åt stora mängder luft när man eldar.

Eftersom rökgaserna är varmare än den omgivande luften och stiger uppåt genom skorstenen skapas ett drag. Ny luft sugs till härden. Om spisen ryker in när du böjar elda kan det bero på att luften i skorstenen är så kall att draget inte kommit igång. Vid mer kontinuerlig eldning inträffar inte detta eftersom rökgångarna är uppvärmda.

Ska man göra upp eld i ett kallt fritidshus eller i en spis som inte eldats på länge kan det vara bra att börja med att tända på tidningspapper, så att draget sätts igång. Veden ska vara torr och staplad på ett sådant sätt att luft kan komma till. Det är klokt att börja med mindre stycken, stickor eller lättantändlig näver. När elden tagit sig går det bra att lägga på större vedstycken. Låt spjällen vara öppna till att börja med och stäng dem långsamt. Braskaminer och kakelugnar med luckor skall ofta eldas med dessa öppna i början.

Försöker man småelda genom att strypa lufttillförseln går en stor del av gaserna ut oförbrända. Röken blir mörk och sot och tjära sätter sig i skorstenen. När ved förbränns på bästa sätt är röken vit eller osynlig.

Teoretiskt lär 10 kg torr ved kunna avge 50 kWh värmeenergi. Hur mycket av den energin som kan tillgodogöras för uppvärmning beror på spisens nyttoverkningsgrad och hur den eldas. Den bästa veden är torrt och kompakt lövträ, t.ex. björk eller bok.- Även gran och furu går att elda, men brinner mindre lugnt och sprätter ofta gnistor eftersom veden innehåller kåda.

TÄNK PÅ ATT

Du som eldar med ved måste tänka på att en tjärbeläggning kommer att bildas i skorstenen. Tjära kan avlägsnas mekaniskt samt med hjälp av ett pulver som kallas pann-zink. Om du misstänker tjärbeläggning, ring din lokale skorstensfejaremästare.